Vad jag än skriver, om natten när nattlampan kastar långa, fladdrande skuggor mot väggen, hur skräckslaget förlamande och isande känslorna än må vara då, så ser jag i dagsljus hur skuggorna skingras. Orden förvandlas till enkla funderingar omkring vår märkliga stund på jorden. Nedskrivna rädslor blir hanterbara. Ångesten är ett troll som spricker när solen går upp.
Människan är en liten mörkrädd en. Växer aldrig ifrån behovet av tröst och närhet. Det kan vi ge varandra.