Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
dikt om utanförskapet


låtsasmänniskan

Jag går genom köpcentret
Jag tror i alla fall det.

Men det är som om jag inte finns där

Som om jag är osynlig

eller

En påhittad figur som alla vet
inte finns i verkligheten

Inte ens affärernas reklamskyltar
riktar sig till mig

Jag skulle kunna ta på människor
utan att de märkte det.

Jag skulle kunna andas på dem
viska i deras öron
hugga dem i halsen

De skulle inte ens blinka

Jag önskar att jag ville
hugga någon i halsen

Suga ut den röda livsgnistan
att fylla mitt eget hålrum

Skapa en själ

som ville leva




Fri vers av carina eliza
Läst 306 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-01-17 22:15



Bookmark and Share


  Svartsilver VIP
en väldigt stark dikt, om hopplösheten man själv bara kan ändra på.
2009-01-17
  > Nästa text
< Föregående

carina eliza