Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Kuriosa: Supersonic betyder 'överljud' som i överljudshstighet. 'han' är löst baserad på mig. Elsa däremot... hon ÄR nog mig.


Elsa

Han ser henne sitta en bit bort
och han vet inte vad han ska tro.
Han vet inte vad han ska tycka.

Hon har en finne i pannan
lite elektriskt hår
trasiga tuggade fingrar
och flagnat nagellack.

Hon läser en text från ett papper, det ser ut att vara en kopia från en bok.
Hon biter sig i underläppen
rynkar pannan
kisar
blundar hårt och försöker kisa igen
ger upp med en suck och knölar ned papprena i väskan.

Hon plockar fram iPod ur fickan.
Hörlurarna sitter redan i.
Hon låter pekfingret glida över volymkontrollen så att displayen lyser upp för några sekunder.
Lägger iPoden i knät och tittar ut genom fönstret
med tinningen vilande mot väggen.
Glasögonen åker på sned.
Hon suckar.
Plockar av sig dem. Sätter på sig dem.
Lutar sig (mer försiktigt den här gången)
mot väggen.

Håret klistrat mot väggen
e l e k t r i s k t

Nästa: Stora Mossen

Gult ljus blinkar i hennes ansikte
först snabbt
sedan långsammare
tills det står helt stilla

En svag vibration när dörrarna öppnas för henne tillbaka till verkligheten
och han undrar var hon var nyss.
I London?
Paris?

Med honom?
En rysning går längs hans ryggrad.
Antagligen inte.

Kylan fortplantar sig från dörrarna och han ser henne spänna sig.
När vagnen börjat röra sig igen möts deras blickar.
Bara för en sekund.
Han vet inte vem som vek undan först.
vågar inte titta igen
stirrar tomt på reklamen istället.
Dags att söka till gymnasiet.

Han sneglar långsamt ned mot henne igen.
Hon ser ut genom fönstret igen.
Lättnad
Besvikelse.

Hur gammal kan hon vara?
Femton? Sexton?
Var går hon i skolan?
Var bor hon?
Har hon några syskon?
Vem hänger som en glossig affisch på hennes vägg?

Nästa: Åkeshov

Snart ska han gå av.
Han kommer tänka på henne på vägen hem.
Sedan kommar han glömma henne
om ett halvår kanske han tänker på henne igen,
det kan man aldrig veta.

Hon påminner honom om Supersonic med Oasis.
Den akustiska versionen.
Det är lite konstigt, för hon är inte alls som den låten.
Ändå ÄR hon den.

Med det som bakgrund får hon heta Elsa i hans huvud.

De närmar sig Ängbyplan. Där han ska gå av.
han bestämmer sig för att ta sig en sista rejäl titt på Elsa.
för att ALDRIG glömma henne
(fastän han mycket väl vet att han inte ens kommer bry sig om en timme)
studerar henne från topp till tå,
reser sig sedan och går mot dörrarna.
När han går förbi vänder hon på huvudet
och ser upp mot honom.
Intresserat.

Upprymd kliver han av.
Glömmer att se upp för avståndet mellan vagn och plattform.
Går med snabba lätta steg ned för trappan
med she's done it with a doctor, on a helicopter ringande i öronen.
Långsamt glömmer han att Elsa är källan till hans lycka
långsamt närmar han sig hemmet
känner lukten av mat och känner hungern värka i magen.
På radion i köket klingar ett sista akustiskt ackord ut
och han ser Elsa framför sig en sista gång.
Sedan är hon borta
för alltid.




Prosa (Novell) av Sundström
Läst 365 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-01-24 01:02



Bookmark and Share


  Ove Aronsson VIP
Mycet bra fångat och skrivet
bra flyt njutbar läsning
2009-02-11

  tatjana
ah så underbart bra! den fångar verkligen mig, du skriver så levande! du är så duktig på det här!! (förlåt för att jag är så dålig på att skriva kommentarer, men jag tyckte verkligen om den!)
2009-01-24

  sara-alice
jag känner igen mig i det här... flyktiga men starka ögonblick.
du fångar det väldigt bra, man sugs liksom in i texten. ordet är...hm...finstämt
2009-01-24
  > Nästa text
< Föregående

Sundström
Sundström