janina hade en fjäril i sin hjärna

vi var kanske tio-elva
eller nåt sånt

jag hade inte varit kär innan dess,


på fotbollsplanerna, grus under skor
och den där parken
där strålkastarna aldrig nådde fram

och på de vuxnas jennifer rush-fester
och i hallen under kläderna

var vi
ett tag

och jag minns hur hon sa
hur jag gjorde allting vackert
när det
egentligen var fult

och jag vet
tumörer bär ingen skönhet alls

men fjärilar

sträcker ut sina vingar
och flyger

utan att vi kan
göra något åt det
ändå