Jag tog sista bussen hem
bort från stadens alla ljus
Klockan närmade sig fem
och jag var i ett härligt rus

På bussen satt en äldre herre
Jag satte mig precis intill
Ha sa \"Det kan nog knappt bli värre,
näe, snart står gubbens hjärta still\"

\"Det var så mycket som jag ville
men jag fick så lite gjort
Sen jag var en liten kille
har jag sakat mina kort\"


Vi steg av bussen vid Centralen
Det var kallt och mörkt förstås
men det var öppet i väntsalen
så vi gick in och värmde oss

Vi såg en kvinna på perrongen
i vita jeans och ljusblå top
Det var nog knappast första gången,
som hon sålde sin kropp

Det låg en grabb inne på toan
Han hade legat där en tid
På ID-kortet stod det Johan
och sen tog änglarna vid


Vi satt och såg på dessa öden
och snart stod bilden klar
Att man ej kan lura döden
för Herren ger och Herren tar

Jag gick hem längs Promenaden
förbi Norr Tull och Gamla stan
Jag var nog bara en i raden
som såg fram mot morgondan´

Då ska livet få en ny chans
med nya perspektiv
som om oron inte mer fanns
som om drömmen fick liv...