Vart är byggarbetaren? Jag ser han inte.
Vem är det som bygger upp muren igen?
Kan jag inte berätta för honom att han bygger fel
det ska vara ett tempel inte en mur.
En vacker dag, blev en skön bomb som rev ner muren.
Äntligen kan jag börja om, nu ska templet bli fint.
Men den dolde byggarbetarn överlevde.
Den dolde försöker göra mitt skarpa försvar suddigt.
I full färd med att ta ner mitt tempel igen, sten för sten
försvaret var borta... Inget att kämpa om finns kvar...
För varje sten som faller, faller även en tår
I samma takt byggs muren upp igen, i samma takt som jag bryts ner igen.
Det kommer tillbaka...
ful
svikare
värdelös
missly...
Det går inte mer... vad händer?
Jag har fallit förut, så här ska det inte va.
Det är inte meningen att jag ska börja flyga när jag faller från mitt stup
missly...
miss...
mis...
min...
min
min.
Du är min.
Något kommer in till mitt landskap.
Något verkligare än jag själv.
Något starkare än allt annat.
Ett ljus.
En värme.
kärlek.
Rivningen upphör, allt blir stilla, mitt skrikande hjärta får komma till ro.
Du är. Du är...
Rivningen har stannat, byggarbetaren finns inte kvar...
Det jag hör är en fars röst, en fars bön. Min far som ber far om stöd.
Ännu en gång har du visat dig starkare än allt annat
Trognare än alla andra
verkligare än allt.
Jag är dig tacksam min räddare, min kärlek, mitt liv, min Gud.
Tack för att du kom till mig igen.
Tack.
Jag älskar dig Gud!