Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
'darkness, you don't know where you're going now' http://www.youtube.com/watch?v=_H21uniHuFM


Kazoo-baby (Ed.)


kanske lyssnar någon
mellan sånger krystade

kanske är allt för tunt

men det borde hålla för oceaner

om hon slutar tala i kazoo
kommer alla att förstå

inte längre så speciellt


§


och han, han vill svida
virvla whisky med långfingret

svepa sommarglögg
hulka döda fraser

men rocken skaver fel

och han var liksom aldrig
gjord för att bepansras


§


hon vill bli upptryckt mot vägg
andas tungt och tvingas svar

men låtsas vardagsstress
låser dörr och väntar

på något att komplicera


§


han vill fråga om ljudet
var gång de ses i flykten

men rycker mest på axlar
kastar nästan-leenden

allt blir mycket enklare så


§


ärlig pop och basmuller
stångas i kvällskorridoren

ibland unisont
ibland i kanon

ibland inte alls

ett tudelat fundament

en slags viskande bön








Fri vers av Pah
Läst 636 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2009-02-23 23:47



Bookmark and Share

    deb8
Måste verkligen hpll amed inka här som har en sjukt bra kommetnar som är en dikt i sig att du är jävligt bra på det här med könsrollerna och spelen. Blir fascinerad över hur bra du verkar förstå kvinnor och vad de vill ha...oftast saningar om och om igen i nya versioner, men dock sanningar, gärna med nyans...jävligt bra och inspirerande!!!
2009-03-02

  lyckeli
en slags viskande bön


hur många har man inte framfört...
jag utan att veta riktade till vem..
eller vad det skulle ge

du skriver vackerhet, du vet
2009-03-01

    ej medlem längre
Intressant dikt om han och hon. Härligt flyt, fastnade dock vid ett ord "bepansras", kanske för att det känns stampigt, vill ha ett annat ord istället för (bagatell i det stora hela). Gillar hur det finns en opartisk berättare, en utanför, som ser in i hela det här trassliga, kanske för att reda ut. Komplicationen tycks finnas här i dessa två motsättningar: "hon vill bli upptryckt...//" och "Han vill fråga om ljudet...//". Han vill gå den enkla vägen och hon komplicerar - en klassiker :). Jag tycker mig ofta se (inte alltid) att kvinnan är den som visar vägen till "kärleken" och mannen stretar emot, han vill inte gå in i det komplicerade i det som känns, fast många gånger är det just det som är "lösningen" om än temporär, tills nästa komplication dyker upp. Och är inte kärleken och livet sådant genom mörker och ljus, genom den ena motsättningen och upp och in i nästa, oundvikligt? Fast det finns inga enkla riktlinjer, det kan lika gärna vara hon som verkligen trasslar till det, hon som fastnat i sitt och han i sitt och aldrig mötas de två... Du ser vilket spännande innehåll, det bara sprutar tankar här. Allt gott!
2009-02-24

  Inkarasilas
Men. Det som sakta dödar kärlek. När det slutats tala om drömmar. När önskemål är så jävla otydliga. Varför kan det aldrig talas om vad vi vill. Började prata med bruden i dikten där. Skrik för fan. Skrik genom tystnaden till den du älskar. Tryck mig mot väggen och ta hårt, tvinga ur mig sanningen. Det jävla snuddandet känns inte längre. Kan dig utan och innan och den låsta dörren. FÖR FAN! De välbekanta fingrarna och hans vispande i Whisky som ska bränna. Fuck! Som OM det Jävla gröna gräset på andra sidan och att inte ha någon hård hud. Jag har visst upprepat hela dikten här...Men det är ju så med dina dikter. De är ett långt spel, en film som rullar på i huvudets korridorer och - Sheisse vad bra du är på att förmedla vardag, detta jävla trassel i förhållanden där allt stannat av. Väntar något att komplicera! Så lite ord och så mycket innehåll. Räcker över en saltkantad med hett i. Svep och brinn! Fortsätt jajajaja!
2009-02-24

  Матрёшa
bra, bra! Sjukt bra story..

jag älskar när du skriver dikter innehållande en berättelse..jag rycks med av dikten och gillar varje stycke lika mycket..
Väldigt välskrivet patz! =)
2009-02-24

  Svartsilver
Alla dessa ansikten vi har som gör att vi kanske inte träffar rätt.
mycket bra skrivet. jag gillar denna
den är vacker.
2009-02-24
  > Nästa text
< Föregående

Pah
Pah