Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Minnet finns så färskt kvar




Allt annat en kärlek

Hon ligger i sängen

känner hur hans koppstyngd

 pressar henne samman

Kallt och likgiltigt

rider han på henne

Hon har försvunnit

Hennes själ svävar ovanför

för det gör för ont att vara närvarande

Pressar ögonlocken hårt

så han inte ser

Tårarna som vill komma ut

Madrassen är full med blod

Han galopperar

Som hon var ett svart hål

En madrass

Ingen klapp,

 inga ömma ord

Hon var bara hans personliga ägodel

En söka

I tanken var hon död

Hon kände inget annat

en underlivet som hettade och bultade

 Hon hade stängt av från allt själsligt

Till slut ger han utrop

 För sin orgasm

Hon skjuts åt sidan

Han är klar

Hon trippar till toan

Rengör blodet mellan sina ben

Pressar för att få bort

en del av honom som hon har inuti sig

 Han sover när hon kommer tillbaka

 Snarkar

Hon gråter

Sakta kommer själen

hon lämnat ovan

tillbaka




Fri vers av Andrum
Läst 264 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-03-03 00:36



Bookmark and Share


  firefire
otroligt starkt hemskt men ändå sant och kan tyvärr känna igen stora delar av din berättelse.
2009-03-03

  Tobias Nilzon
Den kändes! ända upp i halsen
2009-03-03

  Howlit
Starkt och brutalt... Att kunna stänga av är både en välsingnelse och förbannelse. Tyvärr genererar sådana här upplevelser att man stänger av inför andra starka känslor också. Åter triggar du en igenkänningsfaktor i mej...

Mycket bra skrivet av dej

/M
2009-03-03

  Gisela Nordell
berör är glasklar och smärtande
2009-03-03
  > Nästa text
< Föregående

Andrum
Andrum