Ditt ljus kastar skuggor över kärlekens helveten, oceaner av tid delar känslan av saknaden, likt ett eko i en kall och tom oändlighet, jag står vid randen till din grav och vrålar ut ditt namn, universum tiger stilla, ovetande angående patetiska kval, en mäniskas lycka, beroende av turen, skriken i mitt huvud är outhärdliga, ty du återvänder ej från graven, jag älskade dig för helvete, min egen lilla flicka...