Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Den smala stigen ner till udden.


Udden.

 

 

 

Har gått

och

sprungit på

 den smala stigen

sedan mina fötter

 hållit mig upprätt.

Minns hur långt jag

tyckte det var

 ner till

 udden

vid den lilla sjön.

Det var långgrunt

i vattnet

och

det fanns

en sten

som var stor.

 


Övriga genrer av Annmargreta
Läst 442 gånger och applåderad av 6 personer
Publicerad 2009-03-08 15:10



Bookmark and Share

  aol
minnena regnar ner över mig från min barndoms sommArmoln tack
2009-05-09

  Bodil Sandberg
Får gåshud..ja..det är så många egna minnen som pluppar upp från barndoms dagar..när jag läser detta och ser barnet på bilden..vackert och starkt!
2009-04-15

    Mejja
Vad vackert! Både i ord och form.
Får sommarminnen att träda fram _ kan vi verkligen behöva nu när det vintervita åter är här
2009-03-14

  Lasseman VIP
Håller med flickorna här nedan..minnen väcks till liv.. en skön skrivning min vän.. applåder
2009-03-12

    sajo
Dina ord får mig att minnas en udde som vi jämt passerade då vi skulle till våran sommarstuga och där hade fiskmåsarna
byggt bo.

Det blev ett väldigt liv då vi kom roendes med våran eka.

Applåder.
2009-03-12

  Gunilla VIP
Din text fick mig att minnas
min smala stig ner till vattnet
det var långgrunt
och ute i vattnet fanns
stenar och öar att vada till
att simma till i min barndoms
havsvik.
Din form "drog" iväg med mig!
2009-03-11
  > Nästa text
< Föregående

Annmargreta
Annmargreta