Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Som ett ödehus

Mitt liv är som ett ödehus;
det är så tomt därinne.
Där brinner inga ljus
och allt är slocknat minne.

Det är en vilsen melodi
som sjunger i ett brus.
Och ingen går förbi
mitt släckta ödehus.








Fri vers av Erik L
Läst 373 gånger och applåderad av 13 personer
Publicerad 2009-03-09 21:10



Bookmark and Share


  objekt3
Poetikens lanseld.
2011-01-11

    Herr Ångest
Väldigt bra skrivet..
Snygga rim i taktfasta rader.
2009-03-31

  Losnall
Det svänger väldigt bra, bravo!
2009-03-25

  Bibbi VIP
Så förskräckligt sorgligt...
så man vill gråta.
Beskrivningen oslagbar...
2009-03-17

    snöö
Tycker om denna sorgsamma dikt.
2009-03-14

  Bodil Sandberg VIP
J-ligt snyggt..för att säga rakt på..och rent ut - du är suveränt skicklig..ja jag har sagt det förr..men så må det upprepas som det bör!!applåder och sparas!!
2009-03-11

  När vi blir strukturer
Men. Åh. Det är underbart. Inte att du känner så. Men hur du skriver om det.
Nu känner jag att mina kommentarer flödar här.
Men det är väl bättre att uttrycka än tvärtom.
Du har här en blivande standardläsare av dina texter. Hm och det är nog inte så ofta jag blir en standardläsare.
2009-03-10

  Tina Q
Läser och njuuuuter....
2009-03-10

  systeringer
Dina välrimmade sångdikter är bland de bästa jag läser!
2009-03-09

  Berit Robin Lagerholm VIP
Ödsligt sorgset men finstämt flytande ord.
2009-03-09

  lodjuret/seglare VIP
så länge det inte spökar så...
nå men texten är en god historia
förtjänar sina trenne rosor av de gula
2009-03-09

    JJ VIP
Smärtsamt men väldigt bra skrivet! Solklar applåd! Mvh. JJ.
2009-03-09
  > Nästa text
< Föregående

Erik L
Erik L