Redan medlem?
Logga in
En mara
Alltid sviken - prövar kärleken, likt den smidda kniven mot en naken strupe.Du skriver förbannelsen i min panna och likt Kain får jag vandra ödemarkerna trötta Kanske var det kraften i min ilska som klädde dig naken på korset och du, helt ärligt - jag trivs med att få vara din bödel, Gud Där är jag farlig Du är patetisk Men när jag ser din ömhet blöda ur varje öppning i din kropp så måste ändå mitt tvivel fråga sig: Hur kan du kalla dig gud när du inte ens förmår att se innanför fariseens kappa Jag är din Juda, den som kastar brodern i den torrlagda brunnen inte för att döda, nej, inte egentligen det utan för att pröva om din kärlek ännu är starkare sveket brinner varje gång varje gång du vänder din barmhärtighetsblick mot mitt sköte och frågar - Vill du ännu bli älskad?
Fri vers
av
Hannadraken
Läst 618 gånger och applåderad av 9 personer Publicerad 2009-03-10 10:02
|
Nästa text
Föregående Hannadraken |