På gatorna är det varning för ras
och krossat glas
Desperation och frostbitna kinder
inga vägar
bara hinder
Inomhus
med öl och snus
lockar och trollbinder oss
Så polisen tar det lugnt
det är för kallt för att slåss
Alla vandrar på som i trans
på väg till egna någonstans
men det känns inte speciellt alls
Tunnelbanevagnarna spelar en ensam vals
för alla vi som inte blev det vi ville bli
och jag är inge bättre än ni
Efter månader av slask och snö
vill jag också lägga mig ner och dö
Jag väljer istället att så ett frö
i en kruka i mitt kök
och hoppas tro och tralla
att våren någon gång återvänder
– en gång för alla