Två munkar skulle vada över en flod. Vid vadstället stod en ung kvinna och oroade sig över hur hon skulle komma över på andra sidan.

En av munkarna erbjöd sig då att hjälpa henne över floden på sina axlar. Den andra munken tyckte att det var upprörande att han på detta sätt skulle komma i kontakt med en kvinnas kropp, men sa ingenting.

När de väl hade kommit över till andra sidan och kvinnan tackade munken för hans hjälp, fortsatte de sin vandring under tystnad.

Framåt kvällen tog tillslut den andre munken till orda och förebrådde sin kollega för att han burit kvinnan över floden.

Munken som hade burit kvinnan tittade förvånat på honom och sa:
- Bär du fortfarande på henne? Själv satte jag ner henne för flera timmar sedan.