Mitt ibland dem.
Alltid där.
Så nära mitten men ändå
miltals bort.
Hon säger ingenting.
Hon bleknar sakta bort,
hennes hy blir ljusare utav
varje ostäld fråga.
Du kan inte längre se henne
om du inte
verkligen vill se.
Det är bara kläderna
som hänger kvar i luften.
En lätt vindpust
utav hennes andetag
dröjer sig ännu kvar
utan någonting
som knyter dem till verkligheten.