I barens dunkla ljus
en man i ålderns slut
grå och risig samt något skitig
I livet han hårt har slitit.
En blick så tom
som rö så skör
I hjärtat sorg han bär.
Lutar sig fram imot ölets krus
sista droppen nu är slut.
På vacklande ben han ut sig ger
från barens dunkla sken,
Av ruset intet känner av
nattens kyla ej som dag.
Somnar in i vinterns vind
intet mer liv han ser.