Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Inspirerad av Pablo Picassos konstverk "Den gamle gitarristen"


Den gamle gitarristen

Han hade en gång en familj som stötte honom, men efter en tragisk olycka avled de smärtsamt, men stillsamt. Efter flera år av sorg, insåg han att han inte kan fortsätta leva på det här sättet. Han måste ta reda på livets gåta. Han måste inse att han inte kommer hitta lyckan på det här sättet. Han vill breda ut sina vingar och flyga högt över skyn. Men han vet inte vart han ska börja, han har inte råd att börja om på nytt. Han jobbade några år som tjänsteman. Av de pengarna köpte han en gammal, sliten gitarr av en gatuförsäljare. Han övade ständigt varje dag. Han gick till samma gata där han köpte gitarren och satte sig ner vid en trottoarkant för att spela för folket. Han samlade ihop pengarna han tjänade och köpte sig mat för dagen. Han gick varje dag till samma gata, vid samma trottoarkant och spelade samma gamla klassiska melodier. Det låter underbart ljuvligt och hans talang är obegränsad. Han spelade hoppfulla melodier som berörde många. Ibland dröjer det flera timmar innan han fått ihop tillräckligt med pengar, men även om det skulle ha dröjt en hel dag, skulle han fortfarande sitta kvar, med tålamod och hängivenhet. Han ger aldrig upp, han kommer alltid att sitta där tills hans dagar är förbi. Han är ensam, men lycklig. Han har funnit sin lycka vid trottoarkanten där han varje dag sitter tåligt och spelar, på den gamle gitarren. Han är nöjd, han lider inte längre, hans begär finns inte längre. Han har funnit livets gåta.




Fri vers av Persheng Babaheidari
Läst 2719 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-03-19 22:27



Bookmark and Share


  Kapten-Ahab
någonting fångade mig, oklart vad ...
2009-03-19

  greajt
hm... fick pape läsa detta? för det hade ju vart bra
hihi ^^
2009-03-19
  > Nästa text
< Föregående

Persheng Babaheidari
Persheng Babaheidari