Numera

blir det bara ordlösa betraktelser

av dimblå himmel

som täcker över

staden jag bor i,

inte ”min” stad, nej.

Jag är inte där mina skor står,

Och inte

där min bostad ligger.

Jag är där,

dit mina tankar flyger!

Och

ordlös varje natt

går jag till sängs..

Varje natt och sedan varje dag

står jag i ett gränsland

där den ordlösa verkligheten

tar vid.

Mina innersta ord

är inte till vem som helst.

Mina ord, trots upplevelsen

av dess frånvaro

är bara till den

som jag ifrån djupet

av mitt hjärta älskar

och

håller av.

                   25/2-09 10:43