Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

narcissist? Javisst...



jag saknar ord

saknar födseln av bokstäver
och kreationen av mening... ar...

Det är så tyst numera... världen...
både inombords och utanför

Jag har skapat min värld som en psykotisk gud
en gud med vansinnig självömkan och hat
gudskomplex med mindervärdeskomplex

det finns inte mycket att skriva om
alla detaljer blandas till gegga
en grå-svart-brun kombination

Det känns konstigt att veta det man inte borde
att tro sig veta ska jag väl säga
men jag vet... jag vet att jag vill försvinna
bli till ett moln av partiklar
och sväva bort på vinden
som brinnande dammkorn
tills varenda liten del har brunnit upp
och askan har lagt sig
som ett fint lager
över svajande träd
och böljande ängar

det känns så utmattande att försöka
att spela "normal" och att andas "normalt"

i ständigt förfall är livet
varje steg leder dig framåt
och varje andetag får dig att åldras
du kan stanna och gå bakåt
men ingenting kan få dig
att överleva livet

att veta det... att veta det helt säkert...
det lilla som  håller mitt sinne i schack

livet är så vansinnigt tröttsamt när man sluligen tröttnat på livet...

/




Fri vers av Jonny Larsen
Läst 168 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-03-22 22:57



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Jonny Larsen
Jonny Larsen