det var längesedan jag såg
dagsljuset,
stadens hypnotiserande ensamhet
en ryggrad av frågetecken
längs förvandlade övergångsställen,
eller en karta,
övergången till abstrakta livsformer
mellan
ljudens förrädiska glädje
det var någonting annorlunda
med
luften runtomkring dig,
någonting annorlunda med hur
du höll hennes hand,
varningstexten i era kyssar
alldeles för nära
alldeles för nära mig
det är någonting annat som
binder fast löven till träden,
bildar en labyrint kring
verklighetens fantasibild av
hur staden inte är död
det är någonting annat som
färgar mina fingrar
lila,
färgar väggarna med förbrukat hopp
det är någonting med ditt sätt att
tyst protestera
med dina händer på hennes nakna axlar
och det var längesedan jag
såg ett fönster öppet,
utan ett övertygande syfte
utan en förmåga att berätta att
ingenting bultar bakom
ingenting bultar bakom dig
det är någonting med
avståndet mellan er
det är någonting med avståndet mellan er
jag lovar, det är någonting med
avståndet mellan er