I drömmen låg jag tillsammans med en kvinna.

Vänner var vi endast, inte fråga om något sexuellt.

Hon var sjuk, hade varit det i 27 år... utbränd, utmattad,

stressad, såna symptom, såna som jag har.

Vi låg & pratade & vi kunde förstå varandra så väl

& en kärlek uppstod ur denna djupa förståelse.

Sen ville hon sova & ligga själv, pussade mej

farväl, såg mej inte i ögonen, det behövde vi inte.

Jag sa till henne: "när du blir piggare så ska vi

promenera längs havet på stränderna"...

Sen lämnade jag henne

& vandrade ensam vid havet

~ fylld av vårt mötes närhet.