I ögonblick av insikt
kommer frågan
om man någonsin slutar växa

Och jag är rädd för svaret
för min stad är trång nu
Den stramar om mina axlar
och jag är rädd
att en nästa stad blir likadan
alldeles för snart

Kanske ska jag aldrig mer hitta ett hem

Kanske aldrig mer
ska jag lägga huvudet på en kudde
och hoppas
att jag vaknar på samma ställe
så där som jag gjorde hos dig

För jag vet var du är
min vän
men jag undrar vart du tog vägen

Vi hade vår sommar tillsammans
även om det var en vinter
för länge sedan

Ja vi dansade en sommar
men fötterna är stukade nu
stukade hårt
och sommarängarna står i brand
bakom en sky av rök

Kanske vi aldrig ses igen
min vän

Kanske
ska jag aldrig älska oskyldigt igen
så där som jag gjorde med dig
Kanske aldrig mer

Kanske aldrig mer