Jag krymper in i ett snäckskal

Det är svårt att undgå
ord, lika kompakta som örfilar


Jag känner
hur världen omkring mig
svartnar
hur skratt
hemsöker
varje vinkel
varenda
vrå


Jag krymper
ner ner neråt

Jag andas
knappt längre


För tårarna
vägrar
låtas
blottas
när jag
krympt