oftast ligger jag bara på rygg
som dött avfall




möblerna står orörda
du ligger orörd på rygg
hos någon som ligger brevid
rörd mjuk och sovandes med fingrarna mot din hals





horisonten
växandes
vad jag kan se i fönstret



när jag ligger
och när du ligger brevid
rör utan att känna något
blänkandet vid pupilen


nej nej nej
nej nej

nej



jag rör mig mot ljuset
i rummet
utan att känna något
så ringer jag dig




du svarar
rösten är sträv
någon ligger rörd brevid dig
jag hinner inte tala
allt bryts



liggandes på rygg skriver jag
att känna
är att avlida

sedan
tillåter jag mig att sövas