jag mindes plötsligt morgnar

semestermorgnar när ingen

ville stiga ur sängen och vi

fikade först när du bråkade

med mitt kaffe som höll på

att välta på täcket och du

skulle bara ge mig en lätt

morgonkram och inte blev

den klar förrän det var

dags för lunch och när

kvällens brasa brann

så där förtroligt log

du som bara du

kunde och drog

i min hästsvans

och hela du var

en man gjord

av glädje för

livet vi levde

älskade du

allt annat

ägde så

liten b...

då när

du ä..

levde