Även jag har stunder av vemod
Stunder då inget gläder mig

Stenen i mitt bröst tynger skoningslöst
– stunden den föll var hemsk
Men jag vet att den är borta i morgon
Och jag vet också att vemodet behövs
för att ge balans

Ändå kan jag inte låta bli att tycka
att stunder av vemod

gör ont