Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
...


i madigans ögon.







det är kväll
och fönstren står på glänt
som för första gången

hela världen
andas där ute

och jag tänker att
du är min i tanken
men aldrig
mer än så


för det finns kroppar
ögonblick
man förlorar sig i
trots att man aldrig
har varit riktigt nära


och du
håller hennes konturer
somnar längs hennes ryggrad
ni är säkert som vackrast
i hennes skymning


jag
borde fortsätta
öppna fönstren dörrar
jaga ut i natten

om det inte var
för sekunden vi hade
det brände
ilade
skavde

jag vet att jag levde
i din blick





































Fri vers av Tove Meyer
Läst 1041 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-04-13 23:15



Bookmark and Share


  passeragå
Fantastisk!
2010-09-09

  jonas a
skriva att dessa rader är bra känns inte nog
2009-04-14

  Maria Zena Viklund
gillar din dikt här, ett ögonblicks bevarande som sätter spår, vackert!
2009-04-14

  Johannes
De avslutande raderna är fantastiska.
2009-04-14

  Fredrik Stillesjö
Hej felstavad!

Frasen "..jag vet att jag levde
i din blick.." fångar mig speciellt. Titeln får mina tankar att flyga till en gunga en försommardag... Hälsar vännen Fredrik
2009-04-14

  C.Källner
Hur skönt att vara där
utan att väga det krassa
mot det sanna
2009-04-13

    ej medlem längre
Romantik under gatljuset kvällstid... Smekande vackert - med toner av Jazz
2009-04-13

  Pah
oj. jag har inte varit här mycket på senaste tiden. känns som om jag tajmade rätt då. just nu. den här är vinden i håret. den ödmjuka längtan. det där mötet som aldrig ens var ett möte. och så vilan som skaver. låt oss srpänga något, och välta världar igen. lite så. förlåt flum, men det är det som blir efter orden.
2009-04-13
  > Nästa text
< Föregående

Tove Meyer
Tove Meyer