Han slog sig för bröstet
och talade om guds kärlek
Världsalltets härskare
om undret som kunde rädda
de förtappade
om likheten inför gud
och att de sista
ska bli de första
ja, han talade om den gränslösa kärleken
den villkorslösa
och att syndens blodröda lakan kan bli vita
som den renaste snö
han pratade om att älska sin nästa
och att inte blunda för bjälken i sitt eget öga
då man påtalar
grandet i sina medmänniskors ögon
Men bjälken hade redan
förblindat honom
och han grottade in sig i en avkrok av världen
han påtalade som sin
Där
avskild från verkligheten och gud
blev skuggorna svårtydbara
och frambringade så
Multikulti
i mannens ögon
en obestämd anförare av en legion
demoner
för att bringa oreda
Paranoid talade om fornstora dagar
hans inre rustade arméer till sitt försvar
Patriot, förklädd till ljusets ängel
(illa maskerad, av många igenkänd som en av de fallna) 
skyndade till med sin fana
fläckad av blod
han upphävde sin röst
och Gud tillslöt sina öron
och vände blicken
inåt och utåt förbiseende i sin nåd
förundrad över sina barns livsfientliga
inskränkthet
och oförmåga att se bortom sina egna begränsade horisonter
och att göra skillnad på bröder och systrar
skillnader guden upphävde i sin son Jesus
nyanser som det krävs ljus att se
talaren i grottan inte förmådde uppfatta