Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

fortsättning





ok så här är det
jag känner inget mer
jag hoppar jämfota över gården hem
klappar alla katter trots att jag egentligen inte gillar dom
jag sjunger i svalen
och jag har börjat se på film

jag känner inget mer
av allt det där som gjorde sönder mig
allt som fick mig att andas tungt
och vilja dö
jag känner inget längre

jag hade väl ungefär en hel kappsäck fylld med dig
och jag lämnade den någonstans på vägen hem från stan
några helger sen
eller två

och det är skönt
att andas igen
att njuta igen
och att skratta

jag byggde mitt liv runt dig
utan medvetande om vem du var
byggde en skog runt dig fyllt av förskönande ljud
och jag älskade
som jag älskade
bilden jag hade skapat

men när du trasade sönder den
fanns jag inte kvar
alla mina tankar
mitt inre och mina tårar var ju du
vem det nu var

men jag tror aldrig att jag kommer att känna det mer


nej inte för dig




Fri vers av lissa
Läst 739 gånger
Publicerad 2005-09-16 14:49



Bookmark and Share


  Dagg
Den här dikten andas den där känslan som man får när man äntligen (efter många om och men) har lyckats släppa något, på riktigt. Den inger en lätt och possitiv känsla. Jag gilla rupprepningarna "jag känner inget mer", väldigt effektfullt. Du kombinerar ett sorgfyllt sätt att utrycka dig med et väldigt lättsamt som ger dikten karaktär, till exempel

"jag hade väl ungefär en hel kappsäck fylld med dig
och jag lämnade den någonstans på vägen hem från stan
några helger sen
eller två"

Skiiitbra, helt enkelt!
2005-09-25

  Ann-Cathrin
Gillar førsta stycket mest , det ær verkligen så fint. Hela texten ær bra tycker jag. Hoppas Du menar det!
2005-09-25

    ej medlem längre
Härligt språk och härligt sätt att skrvia tycker jag!
2005-09-16

  Anders_A
Rakt på - rakt från hjärtat. Uppfriskande. Och visst hänger dina dikter ihop?
2005-09-16

  Johan Hägg
Du, jag gillar det du skrivit. Den andas en positiv syn på framtiden. Bra!
2005-09-16
  > Nästa text
< Föregående

lissa
lissa

Mina favoriter
hej då
far är död