fortsättning
ok så här är det
jag känner inget mer
jag hoppar jämfota över gården hem
klappar alla katter trots att jag egentligen inte gillar dom
jag sjunger i svalen
och jag har börjat se på film
jag känner inget mer
av allt det där som gjorde sönder mig
allt som fick mig att andas tungt
och vilja dö
jag känner inget längre
jag hade väl ungefär en hel kappsäck fylld med dig
och jag lämnade den någonstans på vägen hem från stan
några helger sen
eller två
och det är skönt
att andas igen
att njuta igen
och att skratta
jag byggde mitt liv runt dig
utan medvetande om vem du var
byggde en skog runt dig fyllt av förskönande ljud
och jag älskade
som jag älskade
bilden jag hade skapat
men när du trasade sönder den
fanns jag inte kvar
alla mina tankar
mitt inre och mina tårar var ju du
vem det nu var
men jag tror aldrig att jag kommer att känna det mer
nej inte för dig