Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
ord om min ångest när jag startade en utbildning inte pluggat på länge och studietakten och omställningen var så jobbig.


prestations press

Jag gömmer mig själv djupt inom mig, och förnekar min trötthet , jag handlar som jag är stark, jag riktar in mig på mitt mål likt en mesil, Jag pressar mig själv till förintelse och den kommer snabbare än väntat allt händer på löpande band, min hjärna pallar inte stressen.

Jag tänker, handlar i slowmotion, allting händer ändå så snabbt. Veckorna rusar och om jag håller i mig hårt och förvandlar mig till sten så följer jag med, men jag är inte sten, jag är mjuk och ömtålig men det visar jag för ingen.

Jag gömmer mig och min spegel visar en hård person, ett svin, en kvinna utan kvinnans mjukhet. Jag tappar bort mig i stressen av att prestera. Jag blir en maskin utan känslor, min målinriktade rusning framåt får mig att glömma omvärlden, de som är mig nära finns icke i mitt medvetande.

Vad gör jag för att Glömma pressen, mitt gamla jag smyger sig på försiktigt smygande som ett lejon mot en antilop. Helt plötsligt är jag mitt i virrvarret av skärvorna av mitt uppbyggda jag, det enda som syns är INGET men lukten av förruttnelse ligger svepande runt omkring.

Vem märker att jag inte är jag, fasaden lyser, en spegelbild av mig, förvrängd bild som jag skapat, en förvrängd bild huggen i sten, vem försöker jag övertyga.




Övriga genrer av silwermoon
Läst 329 gånger och applåderad av 4 personer
Publicerad 2009-05-03 20:11



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

silwermoon
silwermoon