du är tonår
gröna linjen mot hässelby strand
hångel på sängen hos din mamma
tjejkompisen
uttråkad i rummet bredvid

du är farlig
cigaretten fastklistrad i mungipan
du ler snett och världen
utgår från dig

jag vet så väl
jag kommer aldrig riktigt nå dig
kungen av gården
tunnelbanan
med ett cementtyngt hjärta

höghusen skrapar hål i himlen
och vi
fast i en värld som aldrig stämde


jag
lämnar din station
och fårorna vid min panna
som ett kvitto på tiden som gått


du är tonår
gröna linjen mot hässelby strand
en tid
jag aldrig kommer sörja