Ibland vill man som människa inte vara med

Längtar mot ett avslut, då ingen människa kan
nå in i en

Då ser man mörkret som en vän, inser inte att
svärtan där kan nära ens längtan att inte vilja längre

Tills slut närs hopplösheten av att tron sinat har
Kärleken till det som är,  finns inte längre där

Då man vilse gått har, behövs det vänner som kan
ge en tron tillbaka. Till att vilja vara. I det värdet
är nedanstående dikt, ett försök till att nå fram

Då nattens kval själen när
och den inre oron i dig tär

Mörkret sätter sig över dig som en hinna
och du från livet vill försvinna

När du tror du vilse är och inget
hopp dig längre bär

Trampa då ej upp dunkla stigar
utan sätt dig ned i dunklet för att vila

När själens kval så stillnat har
och inga inre sår dig längre når

Då finns det  i ditt inre ett rike
som dig inte längre sviker

Vi är många som tror på dig
och vill att du skall vara med oss här