Jag har fåror längs ryggraden
från Din Skarpa tunga

Än känner jag hur du
Skar djupa sår
Utan tanke

Mitt blod blandades med Din saliv
Det svider. Jag äcklas.

Än minns jag hur du Slet ut
mina ryggkotor Med Tänderna
en i taget
Jag Klöktes för Varje ryck

- \"Förlåt\" väste du i mitt öra
Med ens avslöjad av Lögnens Andedräkt

Du kysste min såriga nacke
med Omsorg
Och Nästan kärleksfullt
lät du den desinficerade nålen fläta
samman min Uppfläkta hud

Stygnen Stramar
och Än ligger jag Handlingsförlamad
I väntan på att du ska lämna mina tankar

Aldrig mer ska jag låta min
hatkärlek speglas i dina ögon
Och Aldrig ska jag låta mitt hjärta
tillhöra dig Igen