Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
du är så längesen sist och jag ser ditt ansikte flera gånger om varför finns du kvar och spökar


det är rätt när det är fel du är oväntad och jag kanske saknar dig



som att vi inte slutade
en två tre kanske flera gånger om
vi kom ett trappsteg
vi föll i mörkret
och jag blinkar tyst försöker
blunda men
du drar av mina ögonlock
som skavsårsplåster
varför finns du

jag vill ha en bit av dig kvar
kanske mest hela
eller kanske ingenting alls men
nånting finns kvar i mig
av dig
och jag duschar i förtvivlan
(dina ögon ekar i mitt huvud)

du har jagat mig och jag
har gömt mig och när
du kanske inte finns
så vill jag hitta dig igen
du var en glasbit i min fot
jag vill blöda i tusen år det
spelar ingen roll om
du är smutsig
men jag kommer nog
att kasta bort dig igen
förlåt





Fri vers av shakespearerules
Läst 152 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2009-05-18 23:49



Bookmark and Share


  Qiwi
jag gillar rubriken och hela dikten känns som en helt naken och ärlig känslospya, bara ord ingt krångel och det är väldigt bra!
2009-05-18
  > Nästa text
< Föregående

shakespearerules
shakespearerules