Jag levde i en värld men UNDERBAR som riktlinje

En lägnehet med kärlek och passion var mitt mål
Och vi kastade oss in i känslan av djuphet. Älskade oss trasiga ,berusade på bål.

Men en dag var vi förlorade och testade alla gränser som fanns
Och jag slet och drog i ditt arma hjärta som en pittbull i blödande,förödande kamp
Och jag kunde inte sluta, ej släppa taget i tid
Och nu ligger jag och gråter... ensam utan dig brevid.

Och jag vet att dina ord är sanna, jag måste hitta min egen ro
Så långt in i kroppens mörker försöker jag nu bygga mitt nya egna bo.
Men stigen den känns iblans så lång,hård och obekant
Och jag vet att du någongång sagt att när du var ung kände du likadant.

så när jag inte längre orkar med mig själv och mitt psykiskt sjuka huvuds lek
så tänker jag på dig och på hur din/vår kärlek aldrig svek

Och dagen den skall åter komma när jag flyger för mig själv i dans
Glänsa ska vi göra, du och jag igen när vi får vår andra chans.