Mitt
i ett
palats

beströdd
med rosor

låg hon
hjältinnan

med kärlek
genom
ett helt
liv

Mitt i
all färgprakt

vit
av silvret

som färgat
kindkullar
till
vida ängar
med
vinterns mantel
av vila

Så vit
i sin frid

mitt i allas
grenverk
var hon där
med minnen
som
en fågel
emot varmare
inför
vinternätter

och ändå
alltid kvar
färgstark

flygandes
över de sina
sörgande

Hon
som regnbågens
omslutande

tröstande
vidare

Mitt
ibland hela kärleken
flög hon

vidare
över dem
in i ett helt ljus