tidens klockor rullar fram

fort, fort

människor jäktar och stressar

måste hinna, måste hinna




framtiden flåsar mig i nacken

tvingar mig otåligt framåt

kämpar emot så gott jag kan

fast jag vet ju hur det blir



resignerar och ger upp

likgiltigheten får mig i sitt grepp

var dag har sin plåga sägs det

en plåga som oombedd tränger sig på



önskar tiden kunde vridas tilbaka

tillbaka till dagar av frihet och glädje

när allt tycktes möjligt

och morgondagen var ett spännande ävetyr