Morgonen gryr
beundrar kullarnas toppar
höjdpunkten på ett lanskap
färgad mörk som av koppar

I söder skymtar dalen
en äventyrlig invit
men än vill jag vänta
att ta mig ner dit

I norr smeker vågor
en silkeslen mark
där klipphyllan stupar
blir känslan för stark

Där måste jag stanna
jag tar mig en kyss
och väcka min älskling
jag sov intill nyss