Jag kan inte skriva om längtan längre.
Jag kan inte skriva om övergivenhet heller.
Inte om törst, inte om förtvivlan, inte om ångest



Men jag kan skriva om glädjen som fyller mig
att jag får älska dig så mycket jag vill
älska med dig så ofta vi orkar
smaka på dig så mycket jag önskar
dansa på köksgolvet så svetten rinner
ha mina händer på dig varsomhelst, överallt, ja, faktiskt överallt, de far omkring som nyutsläppta kalvar om våren



jag kan skriva om hjärtats tro och ansiktets glädje och kåtheten i hela kroppen



men jag har så fullt upp med att vara med dig och älska och leka
att ingen längre vet var pennorna tagit vägen,
bläcket har förresten säkert torkat för länge sen och de tomma skrivböckerna ligger nerpackade i nån flyttlåda i förrådet



… ty sparven har funnit ett rede och svalan ett bo åt sig…
Ps. 84:4