funderade på det idag när mina fötter var stramt inlindade i omfång och badade i voltarengyttjebad, det gjorde liksom ont och jag svor åt vädret som skadar oss. först tänkte jag på brasilien, sen tänkte jag på träden. smärtan är värre för den som håller på att torka ut än för någon med ett glas vatten i handen, det skall jag säga till alla som har reumatisk, vi har inget gemensamt i beklagan. jag försöker. thåström säger att varje sandkorn har ett nummer. öknen berättar.

för visst är det så att träet som vi använder som byggmaterial flisar oss för att säga något, säga att vi varit orättvisa i dess behandlig av generation till generation. om du skadar mig och min familj så skadar jag dig. vi blöder en sekund och svär. jag stirrade stint på flisen och kände en nyupptäckt sorg.

minns hur fröknarna tog oss ut i skogen, lät oss plantera träd, en skogsman visade oss ränderna i en stubbe och pratade om ex antal många herrans år trädet hade levt. hade trädet känslor? jag undrar hur trädet som min bästa kompis fröade mår, om det lever, varthän planterade jag mitt. vi andades lord of the rings och log åt en framtida film. gandalf kom faktiskt tillbaka. han kom tillbaka.

kom vi tillbaka till vårt förnuft? den vackra kvinnan med svart trolliskt hår, kastade fryst fisk på mig och sa att det inte var tillräckligt attraktivt, ett hål i påsen och luft hade sipprat in och omfångat fiskens filé. filé, filé, filé, vad fan betyder dé? jag tänkte kasta tillbaka den hårt och gråta över spilld fisk och lära henne om vett och etikett och berätta historien om den fattiga familjen från 30-talet, men bet sönder tungan och rotade bland de nya färska liken. "varsågod fröken troll, en filé och en tunga på köpet" mitt förnuft kom och gick, sen så tänkte jag på det resten av mitt liv. tänk att en karl gustafs penning måste vara såpass effektiv i sitt köp så att man inte ser vad som är mat för dagen. någonstans måste det väl finnas sans, någonstans är man väl tacksam för att ett liv har tagits och sen sprider sig ut i omega 3 fetter i kroppar.

attraktivt, pyttsan! hon var aldrig vacker efter det. synd. jag kränkte av filéeen till en äldre man på eftermiddagen, han fick en extra jordgubbe utan att veta om det, vi log och tänkte att varje sandkorn har ett nummer.

varje sandkorn har ett nummer.