Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Meditation*kodord*Matrix



Så stod du där

dina ögon strålade klarhet


ur dina händer

ett vattenfalls liv bort



ändå så nära



och jag såg 

att även det outgrundliga ömmade din sargade kropp


* som vore den ömtåligaste glas  *

i sina tentakler av plåt och lera



det var då jag förstod att försoningen inte var där i mig

- att gränserna jag blödde över jorden inte var gränser  - sett ur evighetens perspektiv

att litenheten 

som var min kudde om natten och min matsäck om dagen


lagt ett kärlekens filter mellan oss alla



nåden Du beredde 


var oss oändligt mycket mer obegriplig



Kanske var det obegripligheten som var din gåva till mig

Där i klarheten


Fri vers av Hannadraken
Läst 432 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-07-20 18:48



Bookmark and Share

  Gunilla VIP
Mmm

nådens välsignelse
låter religiös, men finner
inget lämpligare sätt att
uttrycka denna stora
ofattbara känsla,
då inga behov mer finns
2009-08-04

  halmstrå
I filmen söker Neo finna sanningen om Matrix och får träffa Morpheus, en rätt otäck typ. Där får Neo välja mellan två piller - ett som ger honom sanningen om Matrix och ett annat som får honom att glömma att han träffat Morpheus, och därmed också glömma sökandet efter sanningen om Matrix.
Jag tänker, när jag läser din text, att insikten och glömskan är farliga på olika sätt - och att insiktens död är en annan än glömskans död - de kanske båda leder till något man inte tänkte sig.
2009-07-20

    ej medlem längre
återkommer direkt. vill bara säga att du ger mig så mycket hopp och styrka med dina texter. det vill jag tacka för.
2009-07-20

    ej medlem längre
*ordlös* bokmärker-
2009-07-20

  korpfjäder
Åh, den här berör, måste återkomma till den, så den sparas.
2009-07-20
  > Nästa text
< Föregående

Hannadraken
Hannadraken