Jag läser nog bibeln som satan
när texten är liten och svår
och väljer den bredaste gatan
som svar när jag inget förstår

Men anar att storyn jag skummat
-som hållit i tvåtusen år
har fängslat den dam som har tummat
den bibel som fått sina spår

En kaffefläck rätt genom Jona
och hundöron rivna itu
Ett tjockt streck där jesus fick sona
det mänskobarn lever just nu

Jag läser och tänker att kyrkan
som bygger en hydda om dan
för underlig avgudadyrkan
nog älskas av självaste fan

För nånstans bland allt som står skrivet
går vishetens hemliga stråk
en kunskap som handlar om livet
men utsagt med barndomens språk

Jag läser nog bibeln som satan
i vart fall när prosten hör på
min röst får ett tonfall som skatan
men tror att jag börjar förstå

Att allting jag ser med mitt öga
är fyllt av detsamma som finns
där mänskorna söker det höga
i himlen som nog inte finns

För storyn som lever i orden
är storyn om livet just nu
ett ögonblick himmel på jorden
ett jag i min blick som blir du

Så hyddornas klockklang som ljuder
får fortsätta vara en sång
som handlar om allt som förbjuder
det liv som jag älskat en gång

Jag ser alla tornen mot solen
så dyrbara hyddor de är
själv lyfter jag än en gång kjolen
och vet vad jag lärt mig just här