Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Keramik

Människor sitter i rummet som skuggor,
deras ansikten hålls dolda för varandra.
Hennes blåmärken syns inte så mycket längre.
Blekt solljus faller mellan gardinerna,
små rörelser. En röst säger nåt men slutar
innan meningen är klar. Sprickor börjar
synas i fasaden.




Fri vers av Hellberg
Läst 333 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-07-29 12:22



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Hellberg