Det var nåt hos mej
som fortfarande är kvar
djupt begravt
det var nåt du planterat
utan att du själv visste

Att jag var så dum att jag kunde tro
att jag kunde bli av med det
släppa tag
och hålla fast vid min nuvarande
fasta punkt, min själs musik, dej.

Fröet är jävligt lömskt
sitter kvar djupt
luras
att jag har släppt.

Hur kunde jag vara så dum?
Hur kunde jag sjunka så lågt?
Och tro att jag skulle kunna se dej igen
utan att det skulle svida som jävla helvete.

Jag vet inte var jag är
det är för mörkt för att se vägen
alla skyltarna är täckta med skitig snö
det svider.