Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Berg



Det studsar vatten på fönsterkarmen. Jag sitter innanför,
i en fridlyst avdelning här på berget. Jag förklarar för dem
som vill höra; ingen går vilse hit. Om man inte vet,
man går rakt förbi.

När jag går ner för berget, ut på vägarna; jag håller andan,
jag går till affären, jag köper pesto eftersom det finns.
Det finns inga galgar att hänga kläderna på. Jag får låna
av andra. Det finns inga röda linser heller.

Folk säger hej, hej säger jag, jag har gjort helt rent
på tänderna. Det gör jag innan jag går ut. I tanken
är emaljen nästan vit.

Det är berg under affären, det är berg under alla hus.
Egentligen är det berg under allt. Jag hoppar hårt.
Under mig finns en våning. Det står sylt och saft
på hyllorna. Jag går ner ibland och ser efter.
Jo, de står kvar! Ojoj! Det blir alldeles rosa
på våra tallrikar.








Övriga genrer av Rakel Lorner
Läst 457 gånger och applåderad av 11 personer
Publicerad 2009-08-03 14:16



Bookmark and Share


  Carola Zettergren
Ingen går vilse hit.... kanske inte! Superbt!
2009-09-12

  Mikael Lövkvist
ps. det 'agda' här nedan skulle vara det 'sagda'. /ml
2009-08-04

  Mikael Lövkvist
Gillar kontrasteffekten mellan det mänskligt ömtåliga, vingliga, och bergets stabilitet.

Hakar fast på ordföljden ett par gånger. Skulle föredragit 'går man rakt förbi' (i första strofen), och 'håller jag andan' (i den andra) men det är ju bara jag, det.

Gillar din skapelse stort, och som sagt, hur du ofta lyckas skriva om det outsagda, och nästan agda, utan att säga det, men ändå så är det ytterst, och stort, närvarande i din text.
2009-08-04

  Saga-Sofia
Och jag glömde säga att jag tyckte väldigt mycket om den.
2009-08-03

  Daniel_78 VIP
.

Bergpredikan o dopvatten
.

Folk säger hej hej säger jag
.

I sig är texten härlig
2009-08-03

  Saga-Sofia
Skönt format. Enkelheten ger mig möjlighet att fylla på och fylla ut. Tack för det förtroendet.

Och innan jag läste Per T:s kommentar tänkte jag lite samma sak om slutraderna. Nä. Låt sluten vara öppna. Låt texterna haka i varandra. Det tar dem bortom kronologin och ger större möjligheter sen, när du ska. Du vet. Om du ska.

Rebekah här på poeter.se gör ofta så. Låter sluten vara "öppna" och det är så skönt på ett sätt jag inte kan beskriva.

Men kanske tänker jag så för att jag vet vem du är och var du befinner dig just nu. Och för att jag förväntar mig ett gäng texter.

Men du bestämmer alltid. Jag är ju bara en läsare :-)
2009-08-03

  Per Teofilusson VIP
en illustration av ett slags dräktighet.
Jo, som en buktande hinna. Ser grönt som pesto ser rosa som uppkokad sylt. Som ett ja, och som syresatt blod. Lätt att andas intill denna.
Jag vet inte, säger jag om slutraden, jag vet inte:
möjligen kramp, måhända ett onöda.
2009-08-03
  > Nästa text
< Föregående

Rakel Lorner
Rakel Lorner

Mina favoriter
ego
Manodefensiv
pompeji