och medans bomberna föll över våra huvuden,
fångades jag som en skrämd tjuv
utav en tanke
som jag en gång burit
en tanke som beskrev hur jag tyckte att kulsprutors smattrande ljud
lät alltför likt

ljudet av människors hätska viskningar
fällda av fördömande tungor

så när världen föll utanför vårt fönster
när kroppar revs mitt itu, hus länsades på innehåll
medans människor väntade det värsta

då låste du mina händer i dina
och bad att morgondagen aldrig skulle komma-

- för vi hade gjort något
som vi aldrig borde ha gjort