från baksätet syns inte
den gula plåten


ändå:

en duvning till masken


en reverens för det
ruttnande äpplet




.




tavlan aldrig klarare
än så


oset från underjorden
det vita bakverket
bakom ratten



eller pissregnets
slag mot rutan

staden som ett
krackelerat vykort
alla räta linjer
kröks




om jag vrider mitt
huvud runt
runt

ser jag
frimärket




.




du flyger nu

räds inte ljusen
som flyter i sprucket beck



glöm aldrig


tystnaden
och glaset