Min kropp är gjord av papper.

Du var förälskad,
vek mig till en svan
tyckte att jag var vacker.

Du blev arg på mig,
på min bleka skönhet
som du själv skapat
och gjorde mig åter till ett ark.

Du saknade mig
vek mig till en ask
fyllde mig med dina drömmar,
önskningar och smärtor.
Du behövde mig.

Du blev rädd
för dina egna
blottade sanningar
och gjorde mig åter till ett ark.

Du blev kåt,
vek mig till ett kön
att förlusta dig i.
Du åtrådde mig.

Du blev tömd, äcklad
och gjorde mig åter till ett ark.

Skrynkligare denna gång.

Du blev ångerfull och sentimental,
vek mig till en guldkalv,
avgudade mig till dödssynd.

Du fick hybris,
blev uttråkad
och jag var åter ett ark.

Uppvikt, ihopvikt, utvikt
till oigenkännlighet.

Din alldeles egna
misslyckade origami.