Väckarklockan signalerar att
livstid är inte livstid längre.
Det är morgon och
mina tankar går till de närmast anhöriga till det bi som
just använt sin gadd

Någon har blandat min caffe latte med modersmjölk
och i min förtvivlade längtan efter närhet
kan jag leva med det

Han berättar att något befann sig
under kvällen.
Säger det som en gråtande medeltida kvinna vid vägkorset.
Som om han snyftade på ett fält av aska.

Men sen föreslår han: Tejp! Vi tejpar över alltihop!
Och hans ord gjorde världen nästan verklig.
Nästan möjlig.