i en dröm
som du glömt
du kom till dom
som låst din ytterdörr

Låste du upp,
klev in
och tala' med dom
inom dig

Dom svarar på frågor med frågor
och visar dig in i sin natt
där din måne ser ut som en stjärna
och världen är ett spektrum av skratt

Dom når till ditt logiska center
och reglar upp fördomens spärr
Där sanningens sol snurrar chockrikt,
ditt tvivel faller ner i misär


som skarpt ljus
i ditt hus
du mötte dom
som stängde världens dörr

Låste du upp,
klev ut
ur spegeln till dom
inom dig

Dom upplöser undran med undran
och ställer din kropp på dess spets
Upp-o-ner pyramiderna trillar (ej)
ty gåtan är allt som består

Bestrålar dig bländad med mörker
och suger dig in i vitt hål
Deras tyngdkraft som höll dig har gjort dig helt fri
att se vilket håll är ditt mål...









Original Lyrics
[Chris Slade and Manfred Mann]



"In a dream
it would seem
I went to those
who close the open door

Turning the key
I sat
and spoke to those in-
side of me

They answered my questions with questions
and pointed me into the night
where the moon was a star-painted dancer
and the world was just a spectrum of light

They reached to my center of reason
and pulled on the touchstone that's there
The shock of that light had me reeling
and I fell into the depths of despair


(In a dream
it would seem
I went to those
who close the open door)

Turning the key
I sat
and spoke to those in-
side of me

They answered my questions with questions
and set me to stand on the brink
where the sun and the moon were as brothers
and all that was left was to think

They answered my questions with questions
and pointed me into the night
where the power that bore me had left me alone
to figure out which way was right..."